Det finns så mycket att skriva om – men. vad ska jag skriva som ni inte redan vet? Vad ska jag dela med mig av som faktiskt förändrar? som leder framåt – som befriar?

Det finns olika syften med att skriva saker, och som kristen kan man då göra det från olika perspektiv.

Egentligen finns det bara ett perspektiv jag vill förmedla: och det är genom min person: Guds kärlek.

Tyvärr kommer man ofta till korta, men fokus måste ligga där.

Vad jag menar med det är, Kärleken till dig och mig, från Gud är enligt bibeln(joh 3:16-21), oändlig men baserat på en ”fri” vilja.

I min strävan finns det många olika tankar och funderingar jag har: men ytterst sett så är det också så att det behövs tydliga direktiv idag.
Vi lever i en postmodern tid där ingenting är sant, för allt är öppet för både tolkning och känsla. Men allt är ”tillåtet”.

Allt är inte ”tillåtet”!. Barnmord är inte ”ok”. Seriemördare är inte ”ok”. Ondska är inte ”ok”.
Därför lär jag mig genom dessa ord och genom mitt liv att sätta ner foten, i en västvärld som håller på att gå under av oss själva.

nu till kärlek och ondska:
Jag tror detta är den bästa förklaringen på syndens konsekvenser… inte för att Gud inte älskar, utan för att Gud måste straffa ondskan. Problemet är att vi inte ser det som ondska.

2Pe 2:4 Ty Gud skonade inte de änglar som hade syndat utan kastade dem i avgrunden och överlämnade dem åt mörker och kedjor, för att de skulle hållas i förvar till domen.
2Pe 2:5 Han skonade inte heller den gamla världen men bevarade Noa, rättfärdighetens förkunnare, tillsammans med sju andra, när han lät floden stiga över de ogudaktigas värld.
2Pe 2:6 Städerna Sodom och Gomorra dömde han till undergång. Han lade dem i aska och gav så ett exempel på vad som skulle hända de ogudaktiga.
2Pe 2:7 Men han frälste den rättfärdige Lot, som plågades av de ogudaktigas utsvävande liv.
2Pe 2:8 – Den rättfärdige mannen bodde nämligen bland dem, och dag efter dag plågades han i sin rättfärdiga själ av att se och höra det onda som de gjorde. -
2Pe 2:9 Herren vet alltså att frälsa de gudfruktiga ur frestelsen och att hålla de orättfärdiga i förvar och straffa dem fram till domens dag,
2Pe 2:10 särskilt dem som i orent begär följer sin köttsliga natur och föraktar Herren. Fräcka och självsäkra skyggar de inte för att smäda höga makter,
2Pe 2:11 under det att änglar, som står högre i fråga om makt och styrka, inte uttalar någon smädande dom mot dem inför Herren.
2Pe 2:12 Dessa människor är som oförnuftiga djur, av naturen födda till att fånga och döda. De smädar vad de inte känner till ochkommer att gå under genom sitt förfall. Som djur skall de också gå under.
2Pe 2:13 Det är den rätta lönen för deras laglöshet, onda som de är. De njuter av att festa mitt på ljusa dagen. De är smutsfläckar och skamfläckar, där de vid sina kärleksmåltider festar och frossar tillsammans med er.
2Pe 2:14 De har ögon fulla av otukt och kan inte få nog av synd. De lockar till sig obefästa själar och har hjärtan som är övade i att roffa åt sig, dessa förbannelsens barn.
2Pe 2:15 De har lämnat den raka vägen och förts vilse och följt samma väg som Bileam, Beors son, som älskade den lön han skulle få för sin orättfärdighet.
2Pe 2:16 Men han blev tillrättavisad för sitt brott. En stum åsna talade med människoröst och förhindrade profetens vanvett.
2Pe 2:17 Dessa människor är källor utan vatten och moln som jagas av stormvinden. Det djupa mörkret är förvarat åt dem.
2Pe 2:18 De talar stora och tomma ord, och i sina köttsliga begär lockar de med utsvävningar till sig människor som med knapp nöd har kommit undan sådana som lever i villfarelse.
2Pe 2:19 De lovar dem frihet men är själva slavar under fördärvet, ty det man besegras av är man slav under.

**
Inga positiva ord eller?

Den stora skillnaden mellan en kristen och en som inte är kristen(eller fake-kristen) är att den kristna har fått möta Guds kärlek och nåd.

Det betyder inte att man inte gör fel, men det betyder att man ser att man gör fel, och vänder sig och söker Guds förlåtelse.
Dessa ovan, de ”värdsliga” som vi möter på gatan varje dag – de vill inte böja sig eller ha med Gud att göra.
De vill ha en egen ”Gud” eller vara som ”Gud”, men aldrig göra Jesus till Herre.

Är inte Jesus ”Herre” – och man har ”givit” över sina rättigheter till honom: är han bara en jultomte.

**

Det som händer när man möter Guds kärlek är att man vill leva annorlunda, på ett nytt sätt.

Efe 5:1 Bli Guds efterföljare, ni som är hans älskade barn.
Efe 5:2 Och lev i kärlek, så som Kristus har älskat oss och utlämnat sig själv för oss som offergåva, ett välluktande offer åt Gud.
Efe 5:3 Men otukt och allt slags orenhet eller girighet skall inte ens nämnas bland er, det anstår inte de heliga.

Efe 5:8 Ni var en gång mörker, men nu är ni ljus i Herren. Vandra då som ljusets barn.
Efe 5:9 Ty ljusets frukt består i allt vad godhet, rättfärdighet och sanning heter.
Efe 5:10 Och pröva vad som är Herren kärt.

Har inte detta hänt min vän?
Det är ingen annan än du själv som kan göra något åt det.

Gud välsigne dig!